Min mormor betydde ALLT för mig när jag var liten... ( Mamma, ursäkta men du/pappa kom naturligtvis först...)Min mormor tog hand om mig när mamma och pappa jobbade.

Idag jobbar dagens mormor och morfar ända till de blir över 60... och då har ju barnbarnen redan blivit "stora/större"... så tyvärr är det annorlunda förutsättningar idag!

Jag fick vara hemma i min mormors hem på Helgegatan och jag kan fortfarande både se hur det såg ut och känna hur det doftade i deras hem... jag älskade vintern på den tiden, för när mormor hade födelsedag den 19 november och jag hade namnsdag... då kom morbror Lars HEM...!

Hem från Småland. Där bodde han för att han hade astma... Där mådde han bättre... Jag satt alltid i storarums fönstret och väntade... Vi såg de första snöflingorna och rätt som det var... såg jag Morbror Lars PV...

Sen stannade han hos mormor... ända tills nyår.

Mormor och morfar bodde på Helgegatan då och sen flyttade de till Idrottsgatan... och jag fortsatte att hålla kontakten med dom. Jag RINGDE till mormor VARJE morgon... och en morgon svarade hon INTE!

Vad gjorde jag då? Jo på ett eller annat sätt fick vi reda på att hon låg i tvättstugan med brutet ben och hon hade inte kunnat ta sig upp till lägenheten och därför hade hon inte svarat i telefonen!

Åh, milde tid så många minnen jag har... 

Jag vill och önskar verkligen att mina barnbarn känner och vet att jag alltid kommer att ställa upp för dem!!! Ni ska veta att jag ÄLSKAR er så oerhört mycket. <3